Min variant av spilkumen är drejad i dansk naturlera, en blålera som skiftar färg under bränningen. Ursprungsformen jag haft som förlaga har en flackare form, mindre pip och mindre spillkant. Jag har överdrivit både pip och spillkant för att jag vill ha formen mer generös, vänlig att ta i och vänlig att se på. Det karaktäristiska för spilkumen är den oglaserade utsidan som kan suga vatten för avkylning av mjölken man förvarade i fatet och pipen som gjorde det lätt att skumma av grädden och hälla ur mjölken. Jag har behållit de karaktäristiska dragen för att jag tycker att just denna leras skärv är vacker och för att funktionen att hälla kan vara bra ur nya aspekter. Formen kan också förnimma om något man upplevt tidigare i livet.
/Elisabeth Palm
